H.M. Konungens jultal

Jag har precis sett på Hans Majestät Konungens jultal. Konungen önskade traditionsenligt alla svenskar, hemma och utomlands, en god jul och ett gott nytt år. I sitt tal lyfte Konungen särskilt fram vissa saker; vikten av att inte bara se det dystra och negativa som sker i vår värld, utan också att se de positiva och glädjande händelser som media kanske inte så ofta rapporterar om. Konungen talade också om vikten av sammarbete och ungt ledarskap och entreprenörsskap, och jag kan inte annat än hålla med.

God Jul!

Kiev, IFLRY och General Assembly

Sedan i söndags befinner jag mig i Kiev i Ukraina för att delta på IFLRY:s seminarie och General Assembly och Executive Committe. IFLRY står för International Federation of Liberal Youth och är, som titeln antyder, en världsomspännande paraplyorganisation för liberala ungdomsorganisationer. Det hela tar slut på lördag och jag flyger hem igen på söndag.

Igår tog seminariet slut. Det har varit mycket lärorikt och fokuserat på peer to peer-learning, d.v.s. att deltagarna själva delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Det har bjudits på olika workshops, t.ex. om active citizenship och kampanjmetoder etc. Ett nyckelord för kongressen har varit intercultural learning, vilket det verkligen har varit genom att vi träffat och lärt känna en mängd personer från olika kulturer från världens alla hörn.

Idag drog sålunda General Assembly och Executive Committe igång. General Assembly är kongressen och Executive Committe är något slag av underorgan, som fattar vissa speciella beslut. I EC:n har man en röst per MO (memberorganization) medan man i GA har ett visst antal beroende på bl.a. antal medlemmar i organisationen. Jag har för CUF:s räkning 4 röster att disponera. EC behandlade bara olika organisationers begäran om reducerade medlemsavgifter i år.

The General Assembly har idag mestadels diskuterat och voterat om nya medlemsansökningar. En libanesisk liberal ungdomsorganisation har blivit full member, medan en egyptisk sådan har blivit candidat member. Vi accepterade ganska många, medan det när vi kom till en relativt ny organisation från Moldavien blev lite mer diskussion. Tydligen hade deras moderpartis ledare för tre år sedan, då han tillhörde att annat parti, röstat på en kommunist som president i parlamentet, och detta hakade många, främst belgarna, upp sig på. De menade att vi inte borde tillåta dem att bli medlemmar på grund av detta. Egentligen var det ganska absurt, och det var vi ganska många om att tycka. Jag förde fram att om vi ska bedöma våra MO:s utifrån moderpartiers handlingar kan vi ju lika gärna utesluta både CUF och LUF, med tanke på den nyligen genomröstade FRA-lagen, som ju knappast är särskilt liberal. Slutligen röstade the GA ändå i favör för organisationen!

Imorgon blir det mer politiska diskutioner, resolutioner och ett manifest skall antas. Jag har för CUF:s räkning, tillsammans med bl.a. LUF, skrivit under en resolution om finanskrisen. Den menar bl.a. att IFLRY bör uppmana regeringar att inte ingripa i marknadsekonomin genom att t.ex. ge ekonomiskt understöd till banker o.dyl. Resolutionen fastställer också att finanskrisen inte är liberalismens eller kapitalismens fel. Jag tror att den kommer att bli antagen. Det finns också en resolution om att IFLRY bör fördöma USA:s brott mot de mänskliga rättigheterna (Patriot Act, tortyr som förhörsmetod, Guantanamo o.s.v.). Den står jag fullt bakom men det blir spännande hur YDA (Young Democrats of America) tar emot den. Det blir spännande att se hur debatterna utvecklar sig imorgon!

Länge leve företagsamheten

Ett par av mina klasskompisar som läser kursen Småföretagande A har dragit igång företaget "Bloggdesign UF", i vilken de mot en billig penning designar folks bloggar. Jag kan inte annat än hålla med i deras paroll "rätt i tiden". Man blir så glad av sådan här företagsamhet och innovation.

http://bloggdesign.harrius.com/

Obama

Så har alltså Barack Obama blivit vald till USA:s nästa president; ett ämbete som har en avgörande roll för världens framtid. Efter många om och men beslutade jag mig till slut för att "heja" på Obama i valet, trots att jag verkligen föredrar John McCain's ekonomiska politik framför hans. För mig blev dock frågorna om civila rättigheter och så kallade "moralfrågor" viktigast. Barack Obama vill förbjuda användningen av tortyr, och användningen av bevis som inhämtats med hjälp av tortyr vid rättegångar. Han vill också att abort ska vara fortsatt tillåtet och han vill stänga Guantanamo-basen och överföra målen till civila och militära domstolar. Dessa är några av de saker som McCain inte vill. Dessutom är hans vicepresidentskandidat Sarah Palin alltför skrämmande för mig; att tycka att en kvinna inte ska få begå abort ens om hon blivit våldtagen av sin egen pappa är skrämmande. Att en person med sådana åsikter tas på allvar i ett land som USA är än mer skrämmande. USA må ekonomiskt och materiellt sett vara ett föregångsland, men när det gäller frihet och civila rättigheter har de långt kvar. Därför är jag glad att Barack Obama vann. Om han blir lite positivare till frihandel så blir jag ännu gladare.

FN-föreningen

Idag var jag på årsmöte med Jönköpings FN-förening och blev invald i styrelsen som suppleant. Det blir spännande att arbeta med FN-frågorna så får vi se varthän det leder.

Människovärde?

"Allas lika rätt och värde" tycks ha blivit uttryckens uttryck och alla slänger det glatt omkring sig. Definitionen verkar ingen ha fäst någon större vikt vid. Vad innebär det egentligen att alla är "lika mycket värda" och hur sjutton definierar man "människovärde"? Inte är det väl ett ekonomiskt värde man åsyftar? Att alla människor är värda $50 eller $50000000000? Eftersom att en människa i ett civiliserat samhälle inte går att köpa är ju en sådan definition omöjlig eftersom ett pris ju skapas av marknadens båda parter eller i värsta fall av en av dess parter. Lägg märke till att jag skiljer på människans kropp och människan som sådan. Alltså åsyftar man inte ett ekonomiskt värde. Vad åsyftar man egentligen? Definitionerna är nog lika många som de som nyttjar uttrycket.

Personligen tycker jag att termen "värde" på grund av ovan nämnda anledningar inte är applicerbar på en människa. Jag vill hellre definiera det som "varje människas rätt till sig själv", d.v.s. alla har rätt att göra vad de vill så länge de inte inkräktar på någon annans rätt att göra vad den vill. Alla har också rätt att inte få nämnda rätt kränkt. Det här är dock en bild som inte alla delar. När jag diskuterade frågan med några människor kom det fram att folk definierar "lika värde" som exempelvis "lika rätt till sjukvård, oberoende av inkomst, ålder eller dylikt". Om det och snarlika formuleringar är definitionen på "allas lika värde" så ställer jag i alla fall inte upp på den. Jag är nämligen av den uppfattningen att man inte har rätt till något från någon annan än sig själv och att man bara kan konsumera lika mycket som man producerar. Med det inte sagt att man inte får betala någons sjukvård om man vill, men det kan aldrig vara en moralisk plikt att upprätthålla någon annans "människovärde", vad det nu är.

JönköpingsBloggar

Jönköpings bibliotek har skapat en sida med listor över bloggar i Jönköpings kommun. Ett mycket bra initiativ och om någon vill vara med är det bara att gå in på hemsidan och anmäla sig.

FRA-hearing

Nu sitter jag på bussen på väg hem från Stockholm. FRA-hearing var mycket intressant, programmet finns att läsa här. Vad jag tycker kanske är mest intressant är de juridiska komplikationer som verkar ha uppstått. Tydligen bryter inte FRA-lagen bara mot Sveriges grundlag och andra lagar utan även mot Europakonventionen och FNs förklaring om de mänskliga rättigheterna. Teknologin diskuterades också med representanter från bl.a. Telia Sonera, och det är tydligt att inte ens de som har skrivit lagen har hel och full insyn i hur det där fungerar.En central fråga, nämligen vad som är skillnaden på att läsa folks mail och öppna deras vanliga pappersbrev, har jag ännu inte fått svar på. Inte ens Annie förmådde svara på den. Hur som helst var det en bra hearing och jag fick bättre insikt i den oerhört komplexa frågan.

Jag tror dock fortfarande inte att hoten mot riketssäkerhet är så pass så stora att de rättfärdigar en sådan här lag. Dessutom är väl "terroristerna" inte dumma, utan lär anpassa sig ändå. Centerpartiets förslag om att man inte ska få spana på trafik som har mottagare eller sändare i Sverige är tydlig förbättring jämfört med det som riksdagen röstade igenom i somras. Det är inte bra, men det går att leva med.

På hearingen fanns några CUF:are, bl.a. Hanna Wagenius, Magnus Andersson och Magnus Persson. Jag såg även Fredrick Federley, jag hann dock inte prata med honom. Annie lyste med sin frånvaro.

Förra helgen var jag på maktsamling i Gävle. Det var kul! Jag hade också intromöte med Internationella Kommittén. Jag ska ansvara för IFL(r)Y, vår globala sammarbetsorganisation. Det blir säkerligen spännande!

Västsahara

I tisdags var jag och Josefine Bonnevier i Bommersvik utanför Södertälje för att delta i ett seminarium om Västsahara. De mycket gripande erfarenheter vi gjorde där resulterade i ett brev till CUF:s förbundsstyrelse.

Filerna vi hänvisar till i slutet av brevet kan ses ned här:

FN-rapport om mänskliga rättigheter i Västsahara kan laddas ned här.

PowerPointPresentation om läget i Västsahara kan laddas ned här.

Filmklipp om övergreppen i Västsahara, del 1, del 2, del 3 och del 4.

Brevet kan laddas ned här.

Brev till Centerpartiets Ungdomsförbunds Förbundsstyrelse och Internationella Kommitté

Västsahara
Den 22 juli 2008 åkte vi från Gränna respektive Västerås för att delta i ett seminarium om Västsahara anordnat av Palmecentret. Även LUF, SSU och Ung Vänster skulle hålla seminarier andra dagar. Det enda vi visste var att vi skulle tala om CUF och att det var 20 västsaharier som skulle delta. Tio av dem var från flyktinglägren i Algeriet och tio av dem var från den ockuperade delen av Västsahara. Fem-sex stycken av de närvarande var kvinnor och trots att de alla var troende muslimer, var de kvinnorna där, lika frigjorda som svenska kvinnor. Vad vi inte visste var att det skulle komma att bli en av de mest gripande dagarna i våra liv.

Med hjälp av en PowerPoint som vi satt ihop berättade vi om CUF och Centerpartiet och allt gick bra. Västsaharierna lyssnade fascinerat och förundrades över färgen på loggan. När vi kom fram till vad CUF tycker om Västsahara-konflikten blev vi dock snabbt varse att konflikten hade en dimension som ingen av oss hade anat. I det sakpolitiska programmet står det att ”våldet på båda sidor måste stoppas”. Dock är det så att inget våld förekommer från den västsahariska sidan. Det står också att ”CUF stöder ’Baker-planen’ för en folkomröstning om självständighet. Dock är det så att det finns två Baker-planer och att den första inte alls är bra, medan den andra är bättre.

Efter vår presentation ville de dela sin bild av Västsahara med oss. Det visade sig snabbt att likheten med judarnas situation i Nazityskland är slående. Sedan 1991 är det en officiell vapenvila mellan den västsahariska republiken (Polisario) och kungadömet Marocko. Vapenvilan respekteras av Polisario och västsaharierna som gång på gång försöker få sina krav på självständighet hörda genom fredliga, demokratiska demonstrationer. Så är dock inte fallet med Marocko. Flera personer från de ockuperade områdena berättade om sin vardag för oss. De berättade hur marockanska säkerhetsstyrkor slår ned fredliga demonstranter utan anledning. Hur säkerhetsstyrkor arresterar människor som under de brutala förhören på polisstationen blir upphängda i fläktar, slagna och till och med brända levande. Hur säkerhetsstyrkor när de skulle förhöra en grupp män som inte gjort annat än demonstrerat fredligt hämtade männens döttrar och systrar och våldtog dem mitt framför ögonen på dem. Hur folk blir arresterade utan motiv och hur deras familjer blir brutalt misshandlade när de vill hälsa på dem i häktet. Hur folk blir dömda till sex års fängelse för det enda brottet att vara västsaharier. Hur domstolarnas opartiskhet är lika seriös som ”Tom och Jerry” och hur de anhöriga hindras från att komma in till förhandlingarna. Hur människor då och då försvinner. Hur säkerhetsstyrkorna tar in unga barn på polisstationerna och trakasserade dem. Hur säkerhetsstyrkor går in på universitet i Marocko och frågar folk efter deras namn, och misshandlar dem om de hör på dialekten att de är studenter från Västsahara. Hur västsaharier i Marocko anfalls och kläs av nakna för att polisen tror att de gömmer västsahariska flaggor under kläderna. Hur studenter blir relegerade om de vägrar hålla föredrag om att Marockos ståndpunkt gentemot Västsahara är rätt. Listan kan göras lång, men vi tror att ni förstår det hela. Övergrepp, tortyr och brott mot de mänskliga rättigheterna hör till vardagen i Västsahara och det finns ingen som inte är drabbad. Trots dessa övergrepp svarar majoriteten av västsaharierna inte med våld utan fortsätter att anordna fredliga demonstrationer för mänskliga rättigheter. Efter Hitlers fall 1945 sade världen ”aldrig igen”. Trots det händer nu samma sak igen, utan att någon vet, utan att någon vill se.

Adrig igen, var det bara tomma ord? Om inte är det hög tid att agera.

De människor vi träffade var högt politiskt uppsatta: presidentens dotter, ungdomsförbundets ledare, statsråd och andra politiska ledare. De bad oss lyssna till sina berättelser och de bad oss hjälpa dem. Hjälpa dem genom att sprida budskapet, genom att skapa opinion, genom att bilda nätverk. Vi lovade dem att göra allt som står i vår makt för att hjälpa dem. Vi lovade dem att skriva en motion till förbundsstämman om Västsahara-konflikten och en sådan är också att vänta. Vi lovade att sprida information, att bedriva opinion, att kontakta de andra ungdomsförbunden som skulle medverka i det hela och kräva ett svenskt erkännande av republiken Västsahara. Presidentens dotter, ungdomsförbundets generalsekreterare och alla de andra tackade oss, gav oss presenter och ville ta kort tillsammans med oss. Vi bjöd in dem till förbundsstämman och de tackade glatt ja.

Vi två kommer inte att lämna den här frågan därhän, vi blev alltför djupt berörda av västsahariernas lidande, styrka och uthållighet. Vi hoppas att FS och IK delar våra åsikter om att detta är något som CUF borde fokusera och satsa på. För det västsahariska folkets skull, för de mänskliga rättigheternas skull och för frihetens skull. Vi vill att CUF skickar en ungdomsdelegation till flyktinglägren i Algeriet dit redan bland andra SSU har åkt. Vi vill att CUF ska driva Västsahara-frågan som en av våra viktigaste frågor, vi vill att folk ska få veta vad som händer.

Vi skickar också en papperskopia av detta brev till RO med en cd-skiva innehållande en film, en PowerPoint-presentation och en icke officiell FN-rapport om mänskliga rättigheter i Västsahara som de gav oss. Vi tycker att ni bör ta er tid att se på det materialet och sedan behandla vårt förslag:
Skicka en ungdomsdelegation från CUF till flyktinglägren i Algeriet, i samarbete med de andra ungdomsförbunden eller ensamma.

Vi kommer att fortsätta hålla kontakten med våra västsahariska vänner som stod i kö för att få lämna sina mailadresser till oss och vi kommer att skriva en motion till stämman.

Hör gärna av er om ni har frågor eller synpunkter.


Leo Pierini
leo.pierini.@centerpartiet.se
0730331471

Josefine Bonnevier

josefine.bonnevier@centerpartiet.se

0701428807

Göran Petterssons definition av demokrati

Den moderate riksdagsledamoten Göran Petterson, a.k.a. "Din ledamot i riksdagen" verkar ha en intressant definition av demokrati; så här säger han om kritiken mot FRA:

"Är det verkligen så att utformningen av den strategiska underrättelsetjänsten ska dikteras av Frederick Federley och Birgitta Ohlsson?"

Ja, vem ska annars göra det? Enligt det resonemang han framför i sitt blogginlägg skulle han väl snarare vilja ha någon form av teknokrati. Det vill i alla fall inte jag.

Kedje-sms om FRA

Idag fick jag ett kedje-sms angående FRA-lagen. Även om det måhända är lite naivt så är det kul att den här frågan har fått folk så engagerade, och det är nog första gången någonsin som jag faktiskt har skickat vidare ett kedje-sms.

"Bomb Terrorist Al-Quiada Muslim Svartskalle Bankrån Spränga Döda Störta Skattefuska. Så nu fick FRA ett sms att läsa. Skicka vidare detta sms till 10 personer på din kontaktlista så kan vi hålla dem sysselsatta ett tag!"

Jag antar att FRA kommer läsa min blogg nu också...

Den socialkonservativa regeringen

Ja, de liberala tendenser som fanns i regeringen och som vi 2006 hoppades så innerligt på verkar ha ersatts med något som snarast liknar någon form av socialkonservatism. Från Hannas alltid lika knivskarpa blogg hittar jag en debattartikel underskriven av tre av våra ministrar; en moderat, en folkpartist och en kristdemokrat. Debattartikeln handlar i korthet om att man nu ska bekämpa prostitution hårdare. Med avlyssning. Det enda bra verkar vara att man nu vill utreda sexköpslagen: "En utvärdering av sexköpslagen har inletts för att utvärdera tillämpningen av förbudet mot köp av sexuell tjänst och de effekter förbudet har fått." Fast vi vet ju redan vilka effekter förbudet fått; de prostituerades situation har förvärrats avsevärt och stigmatiseringen har ökat.

Eftersom Hanna redan har sagt det så bra citerar jag henne:
"Jag blir bara så less. Jag är nämligen av åsikten att man inte får tvinga andra människor - oavsett vad friheten resulterar i. Om människor väljer att sälja sexuella tjänster så måste man låta dem göra det. Andra har ingen rätt att lägga sig i. Inte ens regeringen."

JP skriver om kommunens politiska bloggar

I dagens JP kan man läsa att väldigt få politiker i Jönköping bloggar. Jag var med som en av två ungdomar och av kommunfullmäktigeledamöterna var det endast två som drev en blogg. Jag tror att bloggarna, och internet över huvud taget, har och kommer att få en ännu större roll i opinionsbildandet och det vore olyckligt om inte de etablerade partierna hunne med i utvecklingen.

Jönköpings CUF-distrikt tar avstånd från FRA-lagen

Vi i distriktsstyrelsen för Jönköpings CUF har beslutat att med en insändare ta avstånd från lagen om signalspaning, även kallad FRA-lagen. Insändaren kan bl.a. läsas här.

Centeruppropet

Ett bra initiativ, hittade det precis och har anmält mitt stöd.
Jag uppmanar alla centerpartister att göra det samma.

Sverige har förlorat ikväll - i dubbel bemärkelse

Att Sverige har förlorat sin fotbollsmatch mot Ryssland och nu är ute ur EM gör mig inte så mycket eftersom jag hejar på Italien som ju vann igår och är klara för kvartsfinal.

Att Sverige har förlorat sin frihet smärtar mig däremot. Jag har alltid hyst stort förtroende för den svenska representativa demokratin. Hur Sveriges regering och riksdag då kan fatta ett beslut som 85% av folket, SÄPO, Rikspolisstyrelsen, Advoktanssamfundet och alla politiska ungdomsförbund är emot kan jag inte förstå. Det är dock med än större uppgivenhet och besvikenhet som jag sållar mig till resten av det liberala Sverige och frågar våra liberala riksdagsledamöter: Hur kunde ni?

Annie Johansson har i många år och särskilt efter valet 2006 på många sätt varit en förebild för mig. Hon har varit en person jag har sett upp till och varit stolt över att känna. Att hon nu svikit så fatalt smärtar faktiskt.

Inatt somnar vi ovissa om vad staten vet om oss och jag tror inte att vi därmed kommer att sova tryggare. Godnatt!

Besviken

Idag är jag besviken. Besviken på den svenska demokratin, på den svenska parlamentarismen och på Fredrick och Annie. Det är med motvilja och svårmod som jag tvingas instämma i merparten av kommentarerna till Fredricks senaste inlägg på sin blogg. Jag förstår inte hur man kan låta den egna politiska karriären inom partiet gå före sina väljares förväntningar och, framför allt, sina egna ideal. Jag var med under valet 2006 och kampanjade ivrigt för Annie. Hade jag vetat hur hon skulle komma att agera är jag inte så säker på att jag hade gjort det och jag är heller inte så säker på att jag kommer rösta på henne i nästa val. Att ledare för CUF så som Magnus Andersson och Marie Wickberg nu går ut och stöder Annies och Fredricks agerande är jag också besviken på.

Idag kysser vi vår frihet farväl och tar ytterligare ett steg emot 1984 och Kallocain.

FRA

"The man who trades freedom for security does not deserve nor will he ever receive either."

- Benjamin Franklin

Egentligen borde det citatet räcka, men jag vill ändå förklara lite närmare varför jag tycker att lagförslaget om signalspaning är dåligt. Ingen ska kunna veta vad jag läser för mail, vad jag besöker för internetsidor eller vem jag pratar i telefon med om jag inte vill det. Detta trodde jag var en självklarhet i ett land som Sverige och allt annat är en grov kränkning av den personliga integriteten. Precis som Benjamin Franklin så väl anför kan säkerhet aldrig få stå som ett skäl till att göra inskränkningar i friheten. Verkligheter som de i böckerna 1984 och Kallocain må vara dystopiska och ännu avlägsna, men regeringens lagförslag är utan tvekan ett litet steg i den riktningen.

Tydligen är det så att det bara behövs att fyra riksdagsledamöter från Alliansen röstar emot för att lagen ska falla. Jag hoppas och tror att Annie och Fredrick kommer att vara två av dem som man i framtiden kommer att hylla som försvararna av vår demokrati och vår frihet.

Internationella Kommittén

Jag har blivit invald i CUF:s Internationella Kommitté som har ansvar för att leda förbundets internationella arbete och politik samt sköta kontakt med förbundets utländska sammarbetsorgan. Jag har alltid varit intresserad av kulturer och språk och jag ser med spänning på uppdraget.

En friare arbetsmarknad

Det finns många problem på den svenska arbetsmarknaden idag. Under tolv år av oavbrutet socialdemokratiskt styre har arbetslösheten stigit, arbetsgivarna har överhopats av regler och föreskrifter och svenskarna har tyngts under världens högsta skatter. Sedan den nya alliansregeringen tillträdde har läget förbättrats marginellt, men främst moderaterna under ledning av statsminister Fredrik Reinfeldt har visat en ovilja att genomdriva viktiga men stundom smärtsamma reformer. Konkreta och substantiella förändringar behövs för att trygga en friare, konkurrenskraftigare arbetsmarknad och en ljusare framtid. Reformer behövs inom en rad områden, men främst handlar det om förändringar av ersättningsnivåer, arbetsmarknadslagar, skatter samt arbetsmarknadens parters skyldigheter och rättigheter.

På 1920-talet då fackföreningsrörelsen kom igång ordentligt var den utan tvekan en behövd och efterfrågad del i svensk arbetsmarknad som behövdes för att hindra att arbetstagare exploaterades av arbetsgivare och för att trygga arbetstagarnas inflytande över sin vardag. Idag är maktförhållandet nästan det motsatta. Fackföreningar utövar en oförsvarbar makt över arbetsgivare och företag. Skräckexemplet är förstås konflikten mellan salladsbaren Wild’n Fresh i Göteborg och Hotell- och Restaurangfacket i början av år 2007 då facket nyttjade åtgärder jämförbara vid maffiametoder för att nå sitt mål att förmå den unga företagerskan att teckna ett kollektivavtal som de anställda inte ville ha; oskyldiga företag sattes i blockad och facket smutskastade den unga tjejen. Ett annat exempel är förstås den så kallade Vaxholmkonflikten där Byggnads år 2004 krävde att ett lettiskt byggföretag skulle skriva på och följa ett svenskt kollektivavtal. När byggföretaget vägrade försattes de i blockad av rödklädda blockadvakter skrikandes ”Go home” till de lettiska arbetarna. I slutet av år 2007 kom en dom från EG-domstolen som fastslog att Byggnads hade agerat fel i frågan. Historierna är säkert bekanta för de flesta av oss. Detta angrepp på ett utländskt företag är inget annat än protektionism och begränsar den fria rörligheten och den fria konkurrensen. Om vi vill ha bästa möjliga produkt till bästa möjliga pris måste den fria rörligheten på arbetsmarknaden garanteras och då kan inte nationella avtal få styra företagen.

Det finns inneboende problem med en fackföreningsrörelse som har lagstiftade rättigheter som jag som liberal inte kan acceptera. Dels handlar det om det skall vara frivilligt att teckna ett avtal, dels handlar det om det privata ägandet. Om jag startar ett företag så måste jag själv få bestämma vem jag vill anställa, vem jag vill avskeda och vilken lön jag vill betala. Om arbetstagarna inte är nöjda med villkoren står det dem självklart fritt att söka sig ett annat arbete, detta kallas fri konkurrens. Lokala avtal kan självklart tecknas för att reglera förhållandena på arbetsplatsen om arbetsgivaren vill, men de skall vara frivilliga.

Strejkrätten är en absurd rätt. Självklart måste en arbetsgivare få avskeda en arbetstagare som inte gör sitt jobb. Därför bör fackföreningarnas lagliga rätt att strejka tas bort. Istället bör fackföreningarna åtnjuta samma fri- och rättigheter som övriga ideella föreningar. Om de vill strejka står det dem fritt, men då riskerar de också att förlora sina jobb. Om arbetstagare går samman och vägrar utföra ett arbete för en viss lönenivå måste självklart arbetsgivaren höja lönerna för att få det arbete han vill ha gjort, gjort. Dessutom är det självklart så att för att företaget skall gå med vinst måste folk köpa dess produkter eller tjänster. Om företaget betalar alltför låga löner till arbetstagarna kommer dessa inte ha råd att göra detta och företaget kommer inte att gå med vinst. Detta kallas marknadsekonomi.

Lika absurd är Lagen om anställningsskydd, LAS. Lagen innebär bland annat att arbetsgivaren måste ha skäl för att säga upp någon, att den uppsagde har rätt till en uppsägningstid med full lön samt att den så kallade ”sist in, först ut”-principen gäller. Principen innebär att vid nedskärningar skall den person som anställdes sist gå först. Precis som med fackföreningarnas rättigheter kan jag som liberal inte acceptera en lag där det privata ägandet undermineras på det vis som LAS gör. Om jag startar ett företag och bereder människor arbetstillfällen måste jag självklart också få avskeda dem på grund av vilka skäl jag vill och i vilken ordning jag vill och ge dem vilken lön jag vill. Dessa saker kan självklart regleras i frivilliga lokala avtal om arbetsgivaren vill, men de bör inte regleras i lag. Dessutom ser vi hur LAS har kommit att bli en mur för arbetssökande. Många arbetsgivare tvekar att anställa människor eftersom de inte kommer att kunna bli av med dem om de skulle behöva det. Detta är ett fenomen som särskilt drabbar unga människor som inte har någon arbetslivserfarenhet. LAS har alltså kommit att bli en lag som utestänger människor från arbetsmarknaden och därmed slår vakt om arbetslösheten. Därför bör LAS avskaffas.

Ett tredje problem är de höga och orättvisa skattesatserna och de höga och orättvisa ersättningsnivåerna i socialförsäkringssystemen. Sverige har under lång tid haft världens högsta skatter vilket innebär att en vanlig arbetstagare får betala ungefär en tredjedel av sin lön i inkomstskatt. En person som tjänar över 27 000 kr får betala ungefär hälften av sin lön i inkomstskatt. Utöver inkomstskatten måste vi betala fastighetsskatt, MOMS, olika typer av punktskatter samt ytterligare skatter. Arbetsgivaren betalar också arbetsgivaravgift för sina anställda. Om fler kommer i arbete kan skatterna sänkas utan att staten för den sakens skull får lägre intäkter och du och jag kan få mer pengar kvar att konsumera för. Inkomstskattesystemet är orättvist eftersom det är ett progressivt skattesystem. Istället borde ett platt skattesystem införas där man betalar samma procentsats oberoende av hur mycket man tjänar. Detta skulle skapa incitament att utbilda sig, tjäna mer pengar och bidra till den gemensamma ekonomin. Även socialförsäkringarna borde reformeras på liknande sätt. Genom att sänka ersättningsnivåerna skapas större incitament för att jobba; det ska alltid löna sig att arbeta. Även socialförsäkringar såsom a-kassa bör vara platta, så att samma krontal betalas ut till alla; en högavlönad människa gör ju precis lika mycket nytta för staten då han är sjuk eller arbetslös som en lågavlönad människa. Människor som inte klarar sig på de platta socialförsäkringarna kan självklart välja privata tilläggsförsäkringar. I ett sådant system skall alla självklart betala in lika mycket.

Alla dessa förslag är tydliga liberala alternativ som främjar en konkurrenskraftig och fri marknad och ett ökat välstånd.

Leve Sverige!

Idag är det Sveriges nationaldag och jag tycker faktiskt att vi har anledning att fira. Främst firar vi den 6 juni till åminne av att Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs år 1523. Detta var början på Sveriges självständighet. Vi firar också införandet av verklig demokrati i Sverige i och med undertecknandet av av 1809 års regeringsform som sedan kom att gälla ända fram till den 6 juni 1974 då den riksdagen utfärdade den nya regeringsformen som beskriver det demokratiska system vi har idag.

Jag är stolt över att vara svensk. Och jag tror att vi behöver visa att vi är stolta över vårt land och inte skämmas, för det är då vi låter samhällets bruna krafter ta över och ta vårt land ifrån oss. Vi har mycket att vara stolta över. Sverige är ett av världens mest demokratiska länder, vi har en glänsande historia av stormaktsvälde, Sverige är en internationell föregånangare i många avseenden och många internationellt stora personer kommer och har kommit från Sverige.

Därför tänker jag idag fira Konungariket Sverige i det vackra sommarvädret.

IDAHO, Decent-demo och FN-forum

I söndags var det IDAHO-dagen som annordnades av RFSL-Ungdom tillsammans med CUF, LUF, SSU och andra. Varje organisation hade en talare och till oss kom Magnus Andersson! Han talade mycket bra och lyfte fram många viktiga saker. En annan duktig talare var bibliotekschefen Erik Lindfeldt. Det var tyvärr inte så mycket folk, men Jönköpingsposten var där och bevakade. Dessutom var det Allians-dag samma dag och vårdförbundet demonstrerade på torget precis innan oss. Hur som helst var det trevligt och förhoppningsvis blir det av nästa år också.

En annan rolig grej är att min klasskompis Ellens band Decent har givit ut en demo som jag köpte ett exemplar av. Det är verkligen roligt med så kreativa och företagsamma ungdomar, så det hade varit värt att uppmuntra även om deras musik inte varit så bra som den faktiskt är.

Imorgon åker jag till Stockholm med skolan för att delta på FN-forum. Om detta kommer jag senare att skriva en krönika i CUF:s tidning Verto.

Bu för ERK

ERK, Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande reklam, är ett råd som tar in anmälningar om så kallad könsdiskriminerande reklam, ser över dem och fäller eller friar i enlighet med sina riktlinjer som säger att "reklam ska utformas med vederbörlig känsla av socialt ansvar". Det är smått chockerande att det i ett så kallat fritt och marknadsekonomiskt samhälle ska finnas sådana sällskap som håller på och inräktar på företagens fria vilja. Som liberal tycker jag självklart att de ska få existera men jag tycker ändå att det som de sysslar med är rena rama dumheterna.

Se t.ex. på bilden under. Den har de fällt. Motivering lyder

"Anmälarna anser att annonsen bygger på klassisk sexism, förlegade könsroller samt är nedvärderande och objektifierande för kvinnor."

Bla bla bla. Jag tycker att det istället visar på en rolig kreativitet och en väldigt bra marknadsföring som drar till sig potentiella kunder; män. Varför skulle du företagen inte använda den? Hela vårt samhälle är ju beroende av att företagen går bra.

Gästkrönika: Det är vår plikt att tro på fred

Jag läste en blogg för några månader sedan om en palestinsk student som fastnat i en israelisk check-point. Han placerades i en liten plåtbur och blev sittandes där i flera timmar. Några människorättsorganisationer fick nys om saken och började samlas kring säkerhetsposteringarna. Någon försökte ge studenten vatten. Föreställ er hur varmt det blir i en plåtlåda under den skoningslösa palestinska solen. Ingen vet vad som hände med honom. Kanske blev han frisläppt, kanske inte.

Behandlingen av den palestinske studenten fick inga rubriker, inga reaktioner. När övergreppen blir till vardag och förtrycket och rasismen normaliseras vänder västvärlden bort blicken. Ingen rapporterar längre om brotten mot mänskliga rättigheter, tron på fred och ett liv i samförstånd försvagas med varje israeliskt övergrepp och varje palestinsk raketattack.

Just nu för Palmecentret, med stöd av Sida och Utrikesdepartementet, dialogsamtal mellan Fatah och Hamas. Den unge mannen Faraj Abu-Iseifan arbetar för fullt med att ena de palestinska krafterna för att fredsavtalet ska kunna återupptas. På frågan om man verkligen kan tro på fred i Mellanöstern svarar Faraj:
– Slutar man tro på freden så kränker man människor i flyktinglägren och alla de som lider varje dag.

Det enda rimliga svaret på frågan om Palestinas framtid. Att inte tro på fred är inte ett alternativ. Det kanske är ett alternativ i en relativt trygg medelklass tillvaro i Tel Aviv, men för de människor som lever i förtryck, vapenhot, brist på mediciner och förnödenheter varje dag är dialog, samförstånd och fred det enda alternativet.

Det är nu 60 år sedan staten Israel bildades och 750 000 palestinier drevs på flykt. Man kan minnas en sådan händelse på olika sätt. Det finns svenskar som firar den. Egentligen måste vi ta ställning för de utstötta och prata om de palestinier som levt som flyktingar sedan 1948, fördrivna och oönskade, inte bara av Israel, utan även av hela arabvärlden. Trots att mer än ett halvt sekel har gått sedan de tvingades lämna sitt hemland är längtan tillbaka stark och hoppet om att få återvända lever.

De generationer som idag växer upp i flykting lägren har aldrig upplevt fred, de vet inte vad det innebär att leva utan skräck inför nästa raketattack eller oro inför framtiden. Därför får den cyniska politiska debatten i Västvärlden aldrig ta död på hoppet om fred. Det är vår uppgift att göra allt vi kan för att nästa generation palestinier ska få växa upp i fred och frihet, För att använda Farajs ord – allt annat vore en kränkning.

Erik Spånberg

Skolkonferens och IDAHO-möte

Igår hann jag inte så mycket mer än att gå på möten. Först var det skolkonferens-möte i skolan i vilken jag är ersättare. Skolkonferensen är det organ som har ersatt den lokala styrelsen. SK består av gymnasiechefen samt representanter från personalen och eleverna. Under gårdagens session diskuterades främst hur man ska få eleverna mer att känna sig mer delaktiga i undervisningen och hur man ska förbättra återkopplingen till betygskriterierna. På vår skola har vi använt ett ABC-system för att visa på hur det går för eleverna vid utvecklingssamtalen. A betyder att man rikserar att inte klara kursmålen, d.v.s. få IG, B betyder att man klarar kursmålen och C betyder att man klarar dem med råge. Ungefär. Problemen har varit just att systemet har varit väldigt diffust eftersom ingen riktigt har varit förtrogen med vad de olika bokstäverna riktigt står för. Jag anförde att det vore både tydligare och enklare att använda den vanliga IG, G, VG och MVG-skalan eftersom både elever, lärare och föräldrar är väl förtrogna med den och det ju faktiskt är den som används vid den faktiska betygssättningen. Ledningen och lärarna tyckte dock att man i sådana fall låser sig med ett visst betyg redan innan kursen är slut. Jag köper deras argument men det är av vikt att kriterierna för A, B och C är tydliga och lättförståerliga för både lärare och föräldrar för att undvika missförstånd och främja klarhet.

Under mötet hann vi också med att klubba nya ordningsregler som i allt väsentligt är självklarheter. Vi klubbade också nya poängplaner för programmen. Det verkar som att den nya gymnasiereformen 2011 kommer att förbjuda lokala kurser och program vilket jag tycker är mycket olyckligt; valfrihet i skolan har alltid varit en viktig fråga för mig.

Efter SK-mötet gick jag som CUF:s representant på IDAHO-möte med bl.a. RFSL Ungdom, LUF och Grön Ungdom. Vi ska, tillsammans med några organisationer till, annordna International Day Against Homophobia på Hoppets Torg i Jönköping kl. 12.00 den 17 maj. Bland annat så kommer CUF:s förbundssordförande Magnus Andersson att tala.

Framgång i sexköpslagsdebatten

Nu är CUF:s förbundsstämma 2008 slut. Det är självklart tråkigt men också en lättnad, även om vi har haft det jätteroligt så har det varit lite jobbigt att städa och så.

Under lördagen debatterade vi kapitlen Utbildning, Ekonomi och Demokrati. Några intressanta saker i utbildningsdebatten som diskuterades är att skrota CSN, att avskaffa fribeloppet och elevmajoritet i skolstyrelser. I den ekonomiska debatten diskuterades bl.a. EMU, att skrota LAS och att skrota förtroendemannalagen. I demokratikapitlet diskuterades monarkin, försvaret, hets mot folkgrupp-lagstiftningen samt de nationella helgdagarna.

Efter en jämförelsevis ganska kort debatt om statsskicket beslutades att vi skall behålla monarkin. Efter mitt första inlägg i debatten hade jag 17 sekunder talartid kvar. Då fick jag upp Marie Wickberg, uttalad republikan på ett replikskifte om huruvida monarki är demokratiskt. Niklas Larsson hade innan debatten delat ut vykort med konungafamiljen på till alla ombud. Ett utmärkt initiativ! Efter det tagna beslutet tog stämman också upp kungssången. En tjej från Bohuslän, Linnea Tillander, gick upp i talarstolen för första gången och lade ett av stämmans bästa förslag, nämligen att stryka texten om att vi vill avskaffa de nationella helgdagarna. Stämman valde som väntat att avslå hennes förslag, men vi var en hel del som yrkade bifall.

Under söndagen blev det sålunda dags att, förutom att debattera a-traktorer, ta tag i det som vi inte hade hunnit innan, t.ex. debatten om sexköpslagen. Trots briljanta inlägg från bl.a. Hanna Wagenius och mig själv valde stämman att rösta ned vårt förslag om att avskaffa sexköpslagen. Det finns dock en ljuspunkt; vi tycker numer att det skall tillsättas en oberoende utredning om sexköpslagens konsekvenser. Detta är väl ingen jätteframgång, men i alla fall bättre än ingenting.

På lördagen valde vi också ny förbundsstyrelse. De nyvalda är Rickard Nordin, Karl Malmqvist och Elisabeth Svensson. Rickard och Karl är båda jättekompetenta och särskilt Karl är en tydlig liberal ideolog. Elisabeth känner jag inte såväl, men även hon verkar vara duktig. Det känns som att vi nu har en riktigt bra och vass förbunsstyrelse!

Stämmodag två

Då var så även förbundsstämmans andra dag avklarad. Det var först idag som de riktiga politiska debatterna drog igång. Vi antog imorse ett nytt idépolitiskt program som tydligt definerar vår liberala och frihetliga människosyn. Vi har också debatterat sakpolitik, nämligen vårt sakpolitiska programs kapitel miljö, internationell politik, jämställdhet och människan.

Det har varit bra debatter men som vanligt låg vi ganska snart efter schemamässigt. Vi har ett sådant förfarande att om vi inte blir klara med ett kapitel inom utsatt tid så läggs det åt sidan och tas sedan upp i slutet av stämman i mån av tid. Vi hann tyvärr bara klart miljökapitlet, eftersom vissa debatter tog så lång tid. Bland annat debatterades under kapitlet om jämställdhet huruvida vi ska ha inviduell föräldraförsäkring eller inte. Efter ca två timmar av hårt debatterande kom vi sålunda till beslut. Det fanns tre förslag; det första ville att det ska vara som idag, det andra ville att det ska vara uppdelat hälften var och det tredje ville ge föräldrarna en tredjedel var och låta föräldrarna själva bestämma om den sista tredjedelen. Jag företrädde det första förslaget. Efter synnerligen spännande kontrapropositioner stod det första och det tredje förslagen mot varandra. Ärendet gick till rösträkning och det visade sig för första gången som någon i salen kunde minnas att det blev lika röstetal. Efter en liten debatt om stadgarna kom vi överens om att det är så att den som leder mötet har utslagsröst. Stämmordföranden genomförde dock en ny rösträkning först och det visade sig att det tredje förslaget vann med röstetalen 42-38, något som grämde oss andra något oerhört. Hur som helst var det ett spännande beslut.

Eftersom vi drog över så lång tid på debatten om föräldraförsäkringen hann vi inte ta debatten om sexköpslagens vara eller icke vara. Människokapitlet, som innehåller två av de fyra största debatterna, har endast fått en och en halv timme tid i schemat, medan alla de andra har fått minst två timmar. I praktiken hann vi dock endast behandla det i 20 minuter. Alltså hinner vi endast eventuellt debattera den oerhört ideologiskt viktiga frågan om sexköpslagen på söndag. Jag och ett gäng med missnöjda personer samlades och skrev ihop en protestlista mot den skeva schemaläggningen.

Imorgon ska vi debattera utbildningskapitlet, ekonomikapitlet samt demokratikapitlet, som är skrivet av den kommitté som jag satt med i och valdes till justerare i. Demokratikapitlet behandlar bl.a. frågan om monarki och frågan om de nationella helgdagarna. Det blir spännande debatter.

Jag deltog idag också på ett spel med organisationen Folk och försvar. Det gick ut på att man i en grupp utgjorde ett fiktivt lands regering och skulle föra en politik med omvärlden. Det var mycket roligt och mycket lärorikt och gav en intressant inblick i det svåra utrikespolitiska spelet.

Förbundsstämma och solidaritetståg

Så har då äntligen dagen för CUF:s förbundsstämma kommit. Idag, torsdag har vi haft kommittéarbete, solidaritetståg och stämmoinvigning. Stämman varar tills på söndag eftermiddag. Fram tills dess ska vi främst anta ett nytt sakpolitiskt program med alla våra åsikter, men också anta ett nytt idépolitiskt program och välja ny förbundsstyrelse.

Solidaritetståget gick från Erik Dahlbergsgymnasiet till Rådhusparken mellan klockan tolv och två idag. Vi demonstrerade för vår politik, mot en vänsterpolitik som uppenbarligen inte har fungerat. Endast med liberala och frihetliga förslag kan vi visa riktig solidaritet mot bl.a. tredje världen och utvecklingsländerna. Trots upprepade hot från alla de vänsterextrema grupperingar som finns i Jönköping hände inget drastiskt under själva tåget. Dock har de vandaliserat några bilar och även brytit sig in i stämmolokalen och stulit samt vandaliserad teknis utrustning. Mediebevakningen har varit enorm, bl.a. har DN och expressen skrivit om oss och jag blev intervjuad av Sveriges Radio. JNYTT har lyckats ta den fulaste bilden på mig någonsin, men det bjuder jag på.

IDAHO

Idag, samma dag som riksdagen har debatterat könsneutrala äktenskap, har jag varit på ett möte med RFSL Ungdom angående planering av IDAHO-dagen i Jönköping den 17 maj. IDAHO står för International Day Against Homophobia och är en dag då det bland annat kommer att hållas tal av politiker och eventuellt bjudas på workshop eller dylikt; hela evenemanget är på planeringsstadiet. Jag har idag också bjudit in många andra ungdomsorganisationer att delta på dagen, vi får se hur det ger sig.

I övrigt börjar förbundsstämman nu närma sig, jag har fått stämmohandlingar och varit på stämmokonferens i Ljungby med de andra distrikten i Småland; Dackedistrikten. Förbundsstyrelsen föreslår bl.a. införandet av republik i Sverige. Detta är synnerligen tråkigt, men jag hyser ett starkt förtroende för att stämman kommer att avslå det förslaget. Förbundsstämman går av stapeln 1-4 maj på Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping och alla som vill komma och kolla är naturligtvis välkomna!

Roliga formuleringar

Eftersom jag inte hade så mycket att göra imorse läste jag "Kvalietesredovisning 2007" från Per Brahegymnasiet. Dessa två formuleringar är värda att arkivera:

Om stress:

"De dåliga siffrorna kan delvis bero på sned könsfördelning. Skolan har en stor andel flickor och forskningen visar att flickor som regel känner sig mer stressade än pojkar, som är bättre på att ta livet med en klackspark och ruska av sig sina bekymmer".

Om betyg:

"En faktor som möjligen bidrar till de goda studieresultaten kan vara att ca 70% av skolans elever är flickor. (...) Pojkar tycks å sin sida ha svårt med att förena manlighet med studier..."

Först maj

CUF kommer att demonstrera första maj då vi har vår förbundsstämma i Jönköping. Detta har retat upp socialdemokraterna, som tycker att det är deras dag. Bara.
Vår distriktsordförande Kajsa Hansson blev intervjuad i TV4 Jönköping där hon stöter samman med oppositionsrådet Peter Persson. Jag blev intervjuad av JNYTT där de hade med de andra oppositionsrådet Elin Lagerqvist. Tänk så upprörd man kan bli.

Är I-ländernas konsumtion ett problem?

När man läser om den demografiska transitionen, befolkningsgeografins olika stadier, ur ett resursperspektiv får man ofta höra att världens två största problem är:

1. Att det föds för många barn i U-länderna.
2. Att det konsumeras för mycket i I-länderna.

Det finns två teorier för vad som kommer att hända när jordens befolkning ökar. Den första framställde Thomas Maltus år 1798. Han menade att det finns ett resurstak och att när jordens befolkning har blivit så många att de når taket kan befolkningen av naturliga orsaker inte öka mer; det finns ingen mat o.s.v. Den andra teorin framställdes år 1965 av Ester Boserup. Hon menade att när befolkningen ökar kommer resurserna att öka parallellt p.g.a. av större arbetskraft som kan producera mat, teknisk innovation o.s.v.

Gängse uppfattning är att Boserups teori gäller avskärmade områden som kan importera mer mat o.s.v. medan Malthus teori gäller ur ett globalt perspektiv, för hela klotet. Enligt de två stora problemen ovan kommer inte resurserna att räcka när världens befolkning ökar och lösningen blir då:

1. Att det måste födas färre barn i U-länderna.
2. Att I-länderna måste konsumera mindre.

Om man ser till den tekniska utvecklingen det senaste århundradet är det lätt att se en teknisk utveckling av exponentiell takt. Det är t.ex. större skillnad mellan år 1990 och 2000 än mellan år 1930 och 1940. Jag tror att den tekniska utvecklingen kommer att fortsätta öka exponentiellt varför Boserups teori torde fortsätta gälla även globalt. Därför tror jag inte att de ovan ställda problemen egentligen är problem och därmed lösningarna inte lösningar. Att vi i I-länderna drog ned på konsumtionen vore ju endast en temporär lösning, då U-länderna snart själva skulle bli I-länder och börja konsumera i samma takt. Dessutom skapar konsumtionen i I-länderna ekonomisk tillväxt och möjlighet till utveckling i U-länderna. Att minska konsumtionen i I-länderna är dessutom orealistiskt och kan inte göras av en stat som pekar med hela handen. I fall något sådant skall ske måste det ske på individuell nivå, vilket antagligen vore ogörligt.

Jag tror att lösningen är att satsa på forskning och fortsatt teknisk och vetenskaplig utveckling. Om vi fortsätter i samma takt bör varken I-ländernas konsumtion eller U-ländernas befolkningsökning skapa problem utan snarare vara en styrka. Jag ser positivt på framtiden. Man kanske kommer att kunna utvinna energi ur tomma luften eller kolonisera Mars.

Endast fantasin sätter gränser!

H.K.H. Kronprinssesans namnsdag

Idag är det Hennes Kungliga Höghet Kronprinssesan Viktorias namnsdag! Grattis!

Erik...

..är kär i sua prima!

Vad gör du?

Che fai?

What are you doing?

Quid facis?

Qu'est-ce que tu fais?

Qué estás haciendo?

Was machst du?

Elevstyrelsen

Jag har blivit invald i elevrådets styrelse på Per Brahegymnasiet.

Jag hoppas kunna skapa en mer demokratiskt, frihetlig och tillåtande anda på Per Brahegymnasiet samt vara en länk mellan elever och skolledning. Vi får se hur det går.

Ni-reform

Är det kanske dags för en Ni-reform? I andra eurpeiska länder finns det ett i varierande grad ett artigt tilltal till bl.a. äldre eller okända personer, t.ex. franskans "vous", italienskans "Lei" och spanskans "usted".
Varför inte ha ett sådant tilltal även i Sverige? Ni-tilltalet har länge funnits men försvann i och med den såkallade "du-reformen". Jag tycker att ett artigt tilltal är trevligt.

Jag niade en dam på bussen idag. Det kändes bra.

Malta

Nu har jag varit här på Malta i tre dagar ungefär.
Malta är verkligen intressant med all sin historia och sitt ljuva klimat. Kulturen och människorna är mer eller mindre som i Italien.
Vi var i förrgår i huvudstaden Valletta. Det var roligt att se allt. Nu har vi flyttat ut i en lägenhet på öns nordvästra del. Här blommar allt och vädret är milt. Mycket vackert.

Sverige på väg att bli ett nytt Sovjet?

Ja, den känslan får man i alla fall av Tomas Bodströms enträgna förslag. Nu vill han tydligen införa "ett svensk FBI. För övrigt har han starkt drivit frågan om buggning, som tyvärr även fick stöd av den nuvarande regeringen.

FI blir parti, igen

Feministiskt Parti, FI, med Gudrun Schyman i spetsen har tydligen återigen beslutat sig för att ställa upp i EU-valet 2009 och i riksdagsvalet 2010. Självklart är det deras demokratiska rättighet att ställa upp i val, men frågan är om de överhuvudtaget har någon chans. Jag tror inte det, folk röstar inte på enfrågepartier.

Jag tycker att hela den feministiska rörelsen är konstig. Bara smaka på ordet feminist, det har en väldigt partisk klang. Jag är inte feminist, men jag är för jämställdhet, i stora drag. Feministerna tycker jag bedriver en hetsjakt på kvinnor. Den bild de målar upp är stigmatiserande, om en kvinna råkar tycka om att laga mat, passa barn och städa så tycker hon egentligen inte om det, utan det är "samhället" som tvingat henne till det. De glömmer också bort den genetiska delen. Jag tror att kvinnor och män är olika, vi är helt enkelt bra på olika saker, och det är bra!

H.M. Konungens namnsdag

Idag, 28 januari, har Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf namnsdag!
Grattis!

Italiens regering avgår, igen

Ja, nu har det tydligen hänt igen: Italiens premiärminister Romano Prodi har förlorat en viktig omröstning i senaten och därmed valt att avgå. Detta hände senast för knappt ett år sedan och nu har det alltså hänt igen. Italiens demokrati fungerar inte väl och det landet behöver nu är en stabil regering som klarar av att genomföra de ack så nödvändiga reformerna för att landet skall komma på fötter igen.

I senaten utbröt en del tumult och en senator fick föras ut med våld. Nu återstår att se om det blir nyval eller om senaten och deputaderkammaren förmår välja en ny premiärminister. Sedan ett mindre parti dragit sig ur Prodis koalition riskerar den att inte längre nå majoritet. Det hela ligger nu hos president Napolitano. Kanske är stunden kommen att återinföra monarkin i Italien?

Dagens Nyheter

Corriere Della Sera

La Repubblica

Ibland är politiker roliga

Ja, detta är i alla fall en rolig tolkning av kommunallagen.

Idag har jag haft möte med stämmokommittén och fortsatt planeringen av förbundsstämman som kommer att gå av stapeln på Erik Dahlbergsgymnasiumet.

L'école est commencée

Nu har skolan börjat igen och vi är i full flärd med våra studier. Jag har, tillsamans med Erik, börjat läsa Samhällskunskap B, en mycket intressant kurs. Vi har hittils läst om utländska statsskick och det är verkligen intressant, Storbritannien t.e.x. De har ingen skriven författning utan styr med sedvanerätt och olika lagar. Drottningen har en oerhörd makt, även om den självklart inte begagnas. Den här sedvanerätten betyder också att urgamla lagar i många fall är giltliga, som härom sistens när ett köpcentrum ville hindra en konkurrent för att öppna upp åberopade en lag från 1200-talet som sade att man inte fick ha en "marknadsplats" närmare än en dagsritt med åsna från en annan. Drottningen har tydligen också rätt till alla störar som flyter iland på Storbritanniens kust. Deras valsystem med majorietesval är helt uppåt väggarna. Nu skall vi läsa om USA, Kina och Ryssland också. Det blir säkerligen spännande.

Den svenska politiken har gått framåt också. Jan Björklunds utspel om kärnkraften känns som en frisk vind i debatten. Ska vi hindra växthuseffekten tror jag att det behövs kärnkraft, och den är numera tämligen säker, någon som visades bl.a. i Harrisburg i USA och uppe i Norrland här i Sverige. Jan Björklund fortsätter också att vara det skarpaste statsrådet i och med betygsdebatten. Jag tror att fler och tidigare betyg är en bra sporre för elever att prestera bättre.

Ute i världen har Hugo Chávez tydligen fortfarande inte gett upp. Han vill nu att folket ska begära en ny folkomröstning för att låta honom sitta kvar så länge som möjligt. Det har också varit intressant att följa presidentkampanjen och primärvalen i USA. Personligen stöder jag Obama.

Inom CUF fortgår arbetet med förbundsstämman och snart är det distriktsstämma då vi bl.a. ska välja ny ordförande. Det blir spännande. Nu får man snart börja skriva motioner också.

Förbjud, förbjud, förbjud!

Förbud är ofta vänsterns lösning på alla de sorters problem. Med "vänstern" menar jag inte bara den egentliga vänstern utan också Moderaterna, kristdemokraterna, Folkpartiet och i viss mån Centerpartiet. Sveriges invånare är i allmänhet dumma idioter med lägre intelligenskvot än en genomsnittslig tre-åring. Vilken oerhörd tur att det finns en liten klick personer, bl.a. statsråd och riksdagsledamöter, som är intelligentare och vet vad som är bra för oss.

Ett bra och tämligen nytt exempel på klåfingrighet är att KSAN vill förbjuda lådviner eftersom "man ju inte ser hur mycket det är kvar" och därmed dricker för mycket. Det finns fler härliga exempel: Åsa Torstesson vill tvinga folk att ha flytväst på sig till sjöss, miljödomstolen i Växjö försökte förbjuda en man att röka i sin egen trädgård och Kalmar kommun har förbjudit gungor av bildäck eftersom "barn kan få cancer om de slickar på dem". Jag vet inte hur vanligt det är att barn slickar på gungor, men tydligen är det ett stort problem i Kalmar.

Det är visserligen roligt att skämta om de här förslagen, men egentligen är det ganska skrämmande hur vi genom sådana här förslag närmar oss ett storebror-samhälle. Det är inte företeelser som får stryka på foten när politiker och andra bara vill vårt bästa utan yttrandefrihetsgrundlagen får sig också en törn.

Jag har min devis "Alla är fria att göra vad de vill så länge de inte inkräktar på någon annans rätt att göra vad den vill", och jag tror att det är en devis som tål att upprepas i sådana här tider av förbudsiver och kontrollbehov. Hur sjutton kan politikerna i Rosenbad, Riksdagen och olika stadshus i riket veta vad som är bäst för just mig och dig? Är de kanske tillsatta av Gud och har därmed samma rätt som de gamla enväldiga "Konungarna av Guds nåde" hade? Nej, jag tror faktiskt inte det. Jag tror att man växer som individ och människa genom eget ensvar, genom att själv se konsekvenserna av sina handlingar. Och med konsekvenser menar jag inte böter eller fängelsestraff. Jag menar helt enkelt att om du nu har som hobby att slicka på däck så ska du få göra det, men du får också skylla dig själv när du får cancer på gamla dagar.

Anders Björck

Jag vet inte om Anders Björck (m) var en bra eller dålig politiker, men när man ser det här vet man inte om man ska skratta eller gråta. Särskilt i slutet när han i kommandoton ryter åt ordföranden.

Och så säger de att politik inte är roligt.

2008

Tvåtusenåtta eller tjugohundraåtta?

Hur som helst är 2007 till ända och 2008 har tagit sin början. Politiskt sett är det ett år av utandning och föreberedelse. År 2009 är det val till EU-parlamentet och 2010 är det riksdagsval.

2008 är också det året när jag och min årskull blir myndiga; spännande.

Gott nytt år!